Utkiksbacken (f.d Hasselvägen)

Villabebyggelsen i kvarteren Blocket och Taljan på Ormberget är den enda samlade bebyggelse som finns bevarad av den typiska arbetarbebyggelsen kring sekelskiftet i Stockholm.

Särskilt kulturhistoriskt värdefull och ett riksintresse för kulturmiljövården.

Hasselvägen (Utkiksbacken) 1915 Foto:okänd

När husen på Utkiksbacken byggdes mellan åren 1903-1907 var det mycket skog på Ormberget, speciellt barrskog, Mälaren såg man inte från Sjöbjörnsvägen. Under första världskriget minskade träden då det var ont om ved och hyresgästerna i området sågade ner träden för att värma sina bostäder. Många träd dog också av den frätande röken från svavelsyrefabriken.

De flesta av husen var trähus med stående plank i stommen, några byggdes av tegel. Virket köptes från snickerifirman Olson & Rosenlund  och kom med båt på Mälaren och drogs upp av hästar till tomterna. 

Olson & Rosenlund lånade på vissa villkor också ut pengar till fastighetsägarna. Om fastighetsägarna inte kunde betala lånen skulle fastigheten övergå till Olson & Rosenlund. År 1926 var det 3 fastigheter som ägdes av Olson & Rosenlund.

Vatten och avlopp drogs in i husen från början men kunde inte användas förrän några år senare då hyresgästerna redan flyttat in. Den första tiden fick kvinnorna ligga på knä vid bryggan och ”klappa byk”, det var ett tungt arbete.

När vatten kopplades på i husen blev det bättre, då kunde man använda den tvättstuga som fanns i källaren eller i ett uthus på tomten. I tvättstugan kunde vittvätten kockas i en stor gryta och kläderna skrubbas rena på tvättbräde.

Vattnet togs från Mälaren, vid stranden nedanför berget byggdes ett pumphus där man placerade en vattenpump.

Den pumpade upp vatten till en reservoar på berget och man kunde på så sätt utnyttja självtrycket för att få vatten till bostäderna i området.

På 20-talet exploderade pumpen och pumphuset brann ner.

Pump-Olle hette mannen som skötte pumpen, han hade ett stort skägg som tog eld i samband med att han förgäves försökte släcka elden.

Efter branden byggdes aldrig något nytt pumphus upp, istället drogs kommunalt vatten in till fastigheterna. På 20-talet kom också elektriskt ljus och gas till husen.

På gården fanns det torrdass, vissa hus hade en per lägenhet medan i vissa fall fick flera hyresgäster dela på ett dass, när tunnan blev full kunde man gå till tobaksaffären och beställa ”bugning”. Ett par dagar senare kom gubbar och bytte kärlet och ställde dit ett nytt.

Hasselvägen (Utkiksbacken) 1907 (Foto:Stocholms Stadsmuseum)

Trädgårdarna var förr välskötta, där odlades potatis, grönsaker och blommor. Vedbod  tillhörde varje lägenhet. Fastighetsägarna hade också egna hönshus, och på somrarna hade man kaniner i trädgården. Under första världskriget hade några familjer även en julgris i hönshuset.

 Om hyresgästerna önskade ha kaniner så fick de ha dessa upp på Ormberget. Fastighetsägarna från början var mest kroppsarbetare framförallt byggnadsarbetare och småföretagare.

Utkiksbacken 17 från 1911, balkongerna ej färdigbyggda. (Foto:okänd).

På 20-30-talet fanns många barn i området, de flesta familjer hade 4-5 barn. Trots att moderna var hemma och skötte hushållet fick barnen lära sig att hjälpa till, så fort de slutat skolan skulle de börja arbeta, det var få som hade råd att låta sina barn fortsätta studera vidare.

På somrarna fanns mycket roligt för barnen att göra, speciellt närheten till bad i mälaren lockade. Ångbåtarna gjorde stora vågor som var spännande. På 50-talet blev det badförbud då vattnet i Mälaren var förorenat.

Med tiden försvann industrierna som tidigare hade utsläpp i Mälaren och på mitten av 70 talet kunde man åter ta sig ett dopp nere vid Gröndalsbadet.

Sanders bageri Utkiksbacken17 1920 talet  Foto:okänd

År 1913 var hyrorna ca 200-250 kronor per år för ett rum och kök på Utkiksbacken.

Utkiksbacken 17 hade brandpost, där kunde man kontakta brandkåren vid brand eller transport vid sjukdom eller olycka. Foto:okänd

Alla fastigheter i området hade denna skyllt uppsatt i entrén .  

Utkiksbacken 17 Foto: Tommy Högberg 1978

Baksidan Utkiksbacken 17 1974

Baksidan Utkiksbacken 17 1978  Foto: Håkan Pieniowski (Stocholms Stadsmuseum)

Baksidan Utkiksbacken 17 Fotograf: Okänd

Baksidan Utkiksbacken 17 Fotograf: Okänd

Utkiksbacken 17 1967, ett vackert hus som fick ett kort liv orsakat av dåligt underhåll. Bageriet hade sedan länge försvunnit. I bageriets lokal låg nu en förnicklingsverkstad. (Foto: Göran Fredriksson Stockholms Stadsmuseum)

Utkiksbacken 17 Fotograf: Okänd

Matrosbacken  Utkiksbacken 17 och 16 Fotograf: Okänd

Matrosbacken och Saltjöbadstvättens industribyggnad Fotograf: Okänd

I fastigheten med adress Utkiksbacken 20 låg denna affär (F.d Hasselvägen 12)

Utkiksbacken 20 (f.d Hasselvägen 12) 

Grabbarna på Utkiksbacken 1930  Foto:okänd

En del av de som bodde på Utkiksbacken arbetade i Falkens Snickerifabrik eller i Svavelsyrefabriken. 

Båda dessa företag låg mellan Sjöbjörnsvägen och Mälarens strand. Vid framställning av Svavelsyra utvecklades en frätande och illaluktande gas som spred sig i hela Gröndal. 

Men värst var det för de som bodde nära fabriken, där var luften så förorenad att gardinerna i fönstren frätte sönder, och tvätten som hängts upp på tork fick hål.

Picknick i det gröna Foto:okänd

Utkiksbacken 30 ”Lökkupolen" ett riktmärke för båttrafiken på Mälaren.

Som ägare och förvaltare av en kulturhistoriskt värdefull byggnad bör man beakta följande:

• Att större till- och påbyggnader undviks.
• Att husets ursprungliga fasad- och takmaterial bibehålls och att tilläggsisoleringar undviks.
• Att husets ursprungliga detaljutformning med fönster, portar, balkonger,fasadutsmyckningar m.m. bibehålls.

• Att husets ursprungliga färgsättning bibehålls.
• Att byggnaden underhålls kontinuerligt med metoder och material som är anpassade till husets ursprungliga     utformning, särdrag och byggnadsteknik.

• Att ursprungliga planlösningar bibehålls och att eventuell kulturhistoriskt värdefull inredning bevaras.
• Att tidstypisk markplanering och växtlighet bevaras

 

Utkiksbacken 30 "Villa utsikten” 1967 Foto:okänd

Byggnaden som ersatte den gamla vedboden står bredvid Villa utsikten på Utkiksbacken 30.

Modernt tak i gammal stil, snyggt arbete.

Agneta vid vedboden Utkiksbacken 30 i början på 50-talet

f.d. vedbod Utkiksbacken 30 2007

Vacker skorsten Utkiksbacken 28 (Linnea)

Panelen på fastigheten Linnea ska likna fiskfjäll och heter ”schingel-style”. 

Utkiksbacken 28 (Linnea) och 26 (Furuberg) Foto:okänd

Den bästa garantin för att de värden som finns i vår byggda miljö inte går till spillo, är att byggnader kan fortsätta att används i enlighet med sin ursprungliga funktion och att de förändringar som dagens förvaltare/ägare kan ställa utförs varsamt och i relation till varje miljös förutsättningar.

För att så ska kunna ske är det viktigt att så många som möjligt delar synen på vad i vår kulturmiljö som är viktigt att värna om. Kulturmiljövårdens strävan att vårda och bevara väsentliga delar av den äldre bebyggelsen som den på Utkiksbacken i Gröndal.

 

Ångbåtar från Utkiksberget (Foto: Stockholms Stadsmuseum)

Gröndalsbadet

Ångbåten Örnen passerade Gröndalsbadet nedanför Ormberget varje fredag klockan 15:00, till barnens förtjusning. Den gjorde stora svallvågor med sin spetsiga för, Barnen visste när båtarna kom och vilka som gjorde största svallvågorna.

Man kan fråga sig hur badvattnet verkligen var på den tiden, Saltjöbadstvättens tvättinrättning släppte ut sitt avloppsvatten direkt ut i mälaren, Svavelsyrefabriken gjorde samma sak när dom släppte ut sitt spillvatten.

Det blev inte bättre av att två avloppstrummor från det kommunala systemet gick ut på varsin sida om badet.

Under lång tid var Gröndalsbadet stängt pga Mälarens förorenade vatten, men med tiden blev reningen bättre och det gick åter att ta sig ett dopp.