De Förenade Kolsyrefabrikernas AB

DFK var först i Sverige med att bedriva industriell tillverkning av gas. De dominerade hela tiden sin bransch och var under vissa perioder ensamma i branschen i Sverige.

DFK drevs i tur och ordning under tre olika namn: 1893-1900 Svenska Kolsyreindustri AB 1901-1979 De Förenade Kolsyrefabrikernas AB 1980-1988 DFK Gas AB 

Svenska Kolsyreindustri AB startades 1893 av Friedrich Bock och Emil Gäbel. E. Gäbel var grosshandlare och handlade med bryggeriutensilier m.m. I detta ingick även import av flytande kolsyra från Tyskland för ölserveringsbehov. År 1991 fick E. Gäbel besök av Friedrich Bock, från vilken han brukade köpa bryggerimaskiner, och Bock och Gäbel enades om att starta en fabrik för flytande kolsyra i Stockholm.

Fabriken lades på fastigheten Nynäs vid sjön Trekanten bredvid Liljeholmen. Det första maskineriet levererades av firman Schütz och Wurzen och produktionen baserades på gasframställning ur krita och svavelsyra. Från början hade fabriken en kapacitet på 30 kg kolsyra i timmen (1944 var kapaciteten 1300 kg/timme och på 1970-talet 3000 kg/timme).

Antikvarisk förundersökning 2008-01-24 Läs mera ►

År 1898 byggdes en konkurrerande fabrik på Liljeholmen. Verksamheten gick under namnet AB Stockholms Kolsyrefabrik och drevs av bankdirektören och bryggaren Otto Emil Neumüller. Fabriken förlades till tomten Lövholmen 13 och är ännu bevarad som den äldsta delen av dagens fabriksbyggnad. 

De Förenade Kolsyrefabrikernas AB som har adressen Lövholmsbrinken 6, Liljeholmen byggdes 1889 och var i drift fram till slutet av 1980-talet. Här tillverkades kolsyra till öl och läsk, och kolsyresnö till industrin. 

Foto: Stockholms Stadsmuseet

Foto: Wikimedia Commons.

Svenska Kolsyrefabriken (Foto: Tekniska museets arkiv, Stockholm). 

Industrier blir till bostäder

Flera fastigheter på Lövholmen har – precis som kolsyrefabriken – stått tomma i flera år. Planen är att 17 av 21 av områdets byggnader ska rivas för att ge plats åt en ny stadsdel med upp mot 2 000 bostäder.

Men det råder oenighet om hur stor del av området som bör bevaras – både bland politikerna i Stockholms stadshus och hos en engagerad allmänhet som startat en namninsamling för att stoppa rivningen av flera industrihistoriskt intressanta byggnader.

Grönklassade byggnader

Några fastigheter är grönklassade av Stadsmuseet – bland dem kolsyrefabriken som nu alltså brunnit ner. Grön klassning innebär att bebyggelsen bedöms vara särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt.

Branden

Natten mellan fredag den 30 och lördag den 31 juli 2021 eldhärjades delar av Kolsyrefabrikens bebyggelse som sedan många år stått tom. Larmet inkom vid 23-tiden på fredagskvällen och Stockholms brandförsvar skickade ett tiotal enheter med omkring 50 personer till brandområdet. Man arbetade huvudsakligen för att förhindra spridning av branden vilken beskrevs som kraftig. Från Liljeholmsviken bekämpades elden av Sjöräddningsssällskapet och Kustbevakningen. Rökutvecklingen var omfattande och drog över Södermalm varför ett Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) utfärdades. Polisen inledde en förundersökning om mordbrand. Den berörda byggnaden är totalförstörd, intilliggande byggnader, bland dem Smältan, Färgfabriken och Wilhelm Beckers gamla huvudkontor skadades inte.^[2]

Branden 31 Juli 2021

Foto: Pia Heick/SVT.